Efter att ha kämpat mot det oundvikliga på tisdagsmorgonen gav jag upp och insåg att skrutten Sten inte simulerade utan verkligen hade feber. Iväg med Ida till dagis och lägga arbetsplanerna på is. Som tur är vad det iallafall inte onsdagen med viktiga mötena som drabbades. Han drack duktigt sin alvedon och tillbringade förmiddagen med att titta på filmer. Piggnade till vid 11-tiden och la pussel och spelade spel, åt lite, drack mer och hjälpte till att flytta en del saker ned i källaren. Sen kollapsade han framför TV:n igen och somnade in efter 20 minuter. Hann få lite mejl och annat fixat innan han vaknade upp och kissade ner sängen, vilket nästan aldrig händer nuförtiden efter middagsvilan. När vi hämtade syster på dagis ville han sitta kvar i bilen, vilket han fick. Men på kvällen släppte det, full fart och bus. Idag var han hemma med pappa eftersom dagis kräver en feberfri dag.
Så nu sitter jag och avslutar lite jobb på institutionen där jag jobbat hela dagen och kvällen. Hade gärna stannat längre om det in var för att:
1. Jag måste upp imorrn bitti och ta hallonbollarna till dagis
2. Jag glömde inhandla middag och har levt på kakor, popcorn och äpplen sedan kl 15 - jag dör av hunger!
Dagens tips!!!
Sajten Last.fm är ett fynd! Här skriver man in ett band/en artist man gillar och omedelbart börjar den lilla spelaren spela upp en låt från dem. Men efter den första sången går sajten över att spela andra band/artister som man utifrån sitt val kan tänkas uppskatta. En liten överrasknings-shuffle.
Om man registrerar sig kan man skräddarsy sin spellista och utveckla den. Nixa dåliga förslag, bejaka bra sådana, tagga och rekommendera låtar. Dessutom noterar programmet vilken annan musik du spelar på din dator och letar utifrån det upp andra artister och låtar som faller inom samma kategori. Den lär sig hela tiden. Ett mysigt sätt att få en trevlig spellista legalt utan att betala ett öre och dessutom få chansen att upptäcka nytt.
Man kan även hitta likasinnade utifrån sin musiksmak.
Rekommenderas!
Andra bloggar om: mamma, barn, förälder, forskning, universitet, musik
onsdag 17 oktober 2007
måndag 15 oktober 2007
Det dunkelt tänkta är det dunkelt lärda
Världen är ur led. I ungefär samma vända som vårt lands beslutsfattare tog konsekvensen av den separation som egentligen borde finnas mellan stat och religion och avskaffade Svenska Kyrkans priviligierade position, så infördes en svepande och naiv friskolereform. Att sossarna, förespråkare för yttrandefrihet, solidaritet och överbyggande av klassklyftor (på pappret iallafall) hjälpte till att driva igenom detta är en skamfläck på deras historia. Från borgerligt håll föresvävade guldskimrande marknadsanpassade elitskolor fria från vardags-patrasket. Från vänster, mest miljöpartistiskt håll, fanns rosenskimrande antroposofiska och montessoriska utopier av kreativa undervisningsmiljöer. Enstaka exempel på både det ena och det andra finns kanske, men priset vi som samhälle fått betala är alltför högt. Kommunala skolor som fortsätter att ta emot de flesta av problembarnen och de svaga har ingen möjlighet att konkurrera. Och så var det de religiösa friskolorna.
Som vem som helst kunde räkna ut med tårna så var det de religiösa grupperna som verkligen hoppade på friskoletåget. Naiva byråkratiska formuleringar om att man inte får diskriminera sökanden uppvägde naturligtvis inte den ideologiska isolering barnen till frälsta föräldrar utsätts för. Vem sätter sitt barn i en friskola tillhörande Livets Ord, baptisterna, Plymothbröderna eller shia-islam som inte delar dessa värderingar? Även om läroplanen ska följas så genomsyras naturligtvis hela miljön av inskränkthet som inte längre kan uppvägas genom att barnen och ungdomarna möter och lär känna oliksinnade. Grundpelaren för hela det demokratiska samhället, att man ska förstå och respektera olika synvinklar, undermineras som en sandig strandkant av vårfloden.
Nu har borgarna (borgarna!) kommit överens om att sätta hårdare press på de religiösa friskolorna, ingen tillstymmelse av religion utanför religionsundervisningen. Hårdare påtryckningsmedel i form av böter och snabb nedläggning av verksamheten. Jan Björklund lider i alla fall inte av den ryggrad av gummi hans företrädare har, och det uppskattas i nuvarande läge. Men det förhindrar inte att hela idén med en skola organiserad av religiösa församlingar är förkastlig. Att ordna friskolor baserat på pedagogiska program må vara accpetabelt, men tänk om socialdemokraterna ville ordna en skola utifrån sitt partiprograms värdeförklaringar. Ramaskri. Men för mormonerna är det okej...
Jag vet inte om det är moralpanik, naivitet eller bara en önskan om att bli av med dom, som får politikerna att tycka att det är okej att ha religiösa friskolor. En vuxen kan välja vilken religion han/hon vill bekänna sig till. Ett barn har rätt, grundlagsskyddad RÄTT att få en demokratisk undervisning med så pass höga krav på opartiskhet man kan kräva av utbildade människor.
Som en parentes är det intressant att notera:
Dagens skratt kommer från Finland, där en bilförare på väg av Åbofärjan upptäcker en alkoholkontroll, vänder bilen i panik och kör av kajen. Han klarade sig, men jag tror inte han kom undan nykterhetskontrollen...
Andra bloggar om: friskolor, religion, skola, undervisning, Jan Björklund
Som vem som helst kunde räkna ut med tårna så var det de religiösa grupperna som verkligen hoppade på friskoletåget. Naiva byråkratiska formuleringar om att man inte får diskriminera sökanden uppvägde naturligtvis inte den ideologiska isolering barnen till frälsta föräldrar utsätts för. Vem sätter sitt barn i en friskola tillhörande Livets Ord, baptisterna, Plymothbröderna eller shia-islam som inte delar dessa värderingar? Även om läroplanen ska följas så genomsyras naturligtvis hela miljön av inskränkthet som inte längre kan uppvägas genom att barnen och ungdomarna möter och lär känna oliksinnade. Grundpelaren för hela det demokratiska samhället, att man ska förstå och respektera olika synvinklar, undermineras som en sandig strandkant av vårfloden.
Nu har borgarna (borgarna!) kommit överens om att sätta hårdare press på de religiösa friskolorna, ingen tillstymmelse av religion utanför religionsundervisningen. Hårdare påtryckningsmedel i form av böter och snabb nedläggning av verksamheten. Jan Björklund lider i alla fall inte av den ryggrad av gummi hans företrädare har, och det uppskattas i nuvarande läge. Men det förhindrar inte att hela idén med en skola organiserad av religiösa församlingar är förkastlig. Att ordna friskolor baserat på pedagogiska program må vara accpetabelt, men tänk om socialdemokraterna ville ordna en skola utifrån sitt partiprograms värdeförklaringar. Ramaskri. Men för mormonerna är det okej...
Jag vet inte om det är moralpanik, naivitet eller bara en önskan om att bli av med dom, som får politikerna att tycka att det är okej att ha religiösa friskolor. En vuxen kan välja vilken religion han/hon vill bekänna sig till. Ett barn har rätt, grundlagsskyddad RÄTT att få en demokratisk undervisning med så pass höga krav på opartiskhet man kan kräva av utbildade människor.
Som en parentes är det intressant att notera:
- DN slår upp nyheten högst upp på nätbilagan nu på morgonen
- SVD gömmer den under en liten notis nere på inrikes.
- DN illustrerar med bilder på mörkhyade muslimska barn, inte på blonda rosenkindade kristna barn – som vanligt. När vi säger religiös menar vi muslimsk. Extra absurdt blir det när deras eget bildspel inleds med informationen att det finns 9 muslimska friskolor och 60 kristna friskolor i Sverige!
Dagens skratt kommer från Finland, där en bilförare på väg av Åbofärjan upptäcker en alkoholkontroll, vänder bilen i panik och kör av kajen. Han klarade sig, men jag tror inte han kom undan nykterhetskontrollen...
Andra bloggar om: friskolor, religion, skola, undervisning, Jan Björklund
torsdag 11 oktober 2007
Om jag fick välja en sak i Potter-världen...
Vad skulle det vara?
Flygande kvastar - för blåsigt, hellre bussen
Trollspön - kan knappt komma ihåg vad jag ska köpa till middag, orkar inte lärar mig trollformler också.
Magiskt godis - uppskattar inte riktigt exploderande, spya-smakande karameller
Vad jag önskar fanns på riktigt är:
1. Ugglepost. Med ugglor som alltid hittar mottagaren och pickar denne på huvudet tills han/hon ger med sig och skickar svar.
2. Howler. Brev som ryker och exploderar om man inte öppnar det direkt.
Så otroligt skönt att slippa epost-träsket och faktiskt få svar!
Bara ingen börjar förpesta min tillvaro med fjäderfän...
Andra bloggar om: Harry Potter, humor, forskning, universitet, mamma
Flygande kvastar - för blåsigt, hellre bussen
Trollspön - kan knappt komma ihåg vad jag ska köpa till middag, orkar inte lärar mig trollformler också.
Magiskt godis - uppskattar inte riktigt exploderande, spya-smakande karameller
Vad jag önskar fanns på riktigt är:
1. Ugglepost. Med ugglor som alltid hittar mottagaren och pickar denne på huvudet tills han/hon ger med sig och skickar svar.
2. Howler. Brev som ryker och exploderar om man inte öppnar det direkt.
Så otroligt skönt att slippa epost-träsket och faktiskt få svar!
Bara ingen börjar förpesta min tillvaro med fjäderfän...
Andra bloggar om: Harry Potter, humor, forskning, universitet, mamma
torsdag 4 oktober 2007
Ny sajt om barn och föräldrar
Som företagen redan insett, 70- och 80-talisterna har börjat skaffat sig barn och med deras besatthet av att informera sig, vara pedagogiska och känna av trenderna så finns det många knappar att trycka på för att stimulera köplusten. Om det så är barnvagnar med handmålad insida, datorer för 3-åringar och ekovänliga kläder för den klimatmedvetne. I dagarna lanseras en ny stor sajt av Bonniers föräldratidskrifter, DN och Expressen: Allt om Barn.
Det är ett sammanplock av vad dessa olika tidskrifter brukar skriva om, från skvaller om kändisföräldrar, tips om att resa med barn, information om sjukdomar och sömn- och pott-träning, samt lite smått och gott som att man ska undvika botox-injektioner när man är gravid...
Det som är lite nytt är att sajten är helt uppbyggd med dagens interaktiva nätanvändare som mål, med twingly-länkar och tyck-till möjligheter på det mesta.
Sen är det fortfarande så att ungefär 80% verkar vara inriktiat på mammor, om man undantar kändispappor och enstaka inlägg från skribenter som även är fäder. Jag hoppas att de som är ansvariga för sidan tar tillfället i akt och ser till att den blir attraktiv och givande även för papporna ute i landet som inte gärna knallar hem med en av de vanliga livsstilsmagasinen om barn under armen.
Och helst något som är lite mer matnyttigt än bara kändispappors modetips. Bara en sån sak som att ha med lite mer pappor och killar på bilderna gör en enorm skillnad.
Följer med intresse utvecklingen och hoppas på lite längre och mer utförliga inlägg om resa med barn, billiga och bra lektips för helgerna, hantera mobbning och bråk bland kompisarna, syskonrivalitet etc.
Andra bloggar om: barn, mamma, förälder, media
Det är ett sammanplock av vad dessa olika tidskrifter brukar skriva om, från skvaller om kändisföräldrar, tips om att resa med barn, information om sjukdomar och sömn- och pott-träning, samt lite smått och gott som att man ska undvika botox-injektioner när man är gravid...
Det som är lite nytt är att sajten är helt uppbyggd med dagens interaktiva nätanvändare som mål, med twingly-länkar och tyck-till möjligheter på det mesta.
Sen är det fortfarande så att ungefär 80% verkar vara inriktiat på mammor, om man undantar kändispappor och enstaka inlägg från skribenter som även är fäder. Jag hoppas att de som är ansvariga för sidan tar tillfället i akt och ser till att den blir attraktiv och givande även för papporna ute i landet som inte gärna knallar hem med en av de vanliga livsstilsmagasinen om barn under armen.
Och helst något som är lite mer matnyttigt än bara kändispappors modetips. Bara en sån sak som att ha med lite mer pappor och killar på bilderna gör en enorm skillnad.
Följer med intresse utvecklingen och hoppas på lite längre och mer utförliga inlägg om resa med barn, billiga och bra lektips för helgerna, hantera mobbning och bråk bland kompisarna, syskonrivalitet etc.
Andra bloggar om: barn, mamma, förälder, media
onsdag 3 oktober 2007
Nattliga maror, dagliga strider
I förrgår natt drömde jag en hemsk dröm, dubbelt hemsk eftersom den trots sitt absurda tema kändes oerhört verklig.
Drömmen: Av någon anledning hade mina barn fått tillåtelse att sova på trottoaren utanför sitt fönster. Sten hade vaknat och kommit in till oss framåt småtimmarna, men lite efter det att vi gått upp och jag höll på med frukosten så började det dugga. Jag gick ut för att hämta in Ida. Hon låg asfalterad i gatan, med endast huvudet stickandes upp - gatuläggaren hade varit där tidigt och inte sett att hon sov där. Hon var alldeles blek, jag skrek och rusade fram, slets i panik mellan att börja bryta upp marken, rädd för att skada henne, ville ringa ambulans men kunde knappt få fram orden, ville inte lämna henne, försökte övertyga mig om att hon skulle bli bra, men såg hennes bleka ansikte och kände kylan i hennes kind - hur länge hade hon varit fast här, utan att jag märkt det? Jag tror att den sekvensen bara tog några sekunder, den var så fruktansvärd att jag vaknade upp med ett ryck. Satt och kramade min varma mjuka vackra flicka i 10 minuter minst.
Har nu gått ett par dagar och jag blir fortfarande kallsvettig bara vid hågkomsten av drömmen. Trots att den var så orealistisk. Känslan av att ha glömt bort och övergett och svikit mitt barn, vilket gav så fruktansvärda konsekvenser, försvinner inte i dagsljus. Behövs ingen dyr psykolog att tolka den drömmen. Dragkampen mellan akademikern och mamman fortsätter, i dagliga livet och under nattens timmar. Enda vinnaren är det ständigt dåliga samvetet.
Andra bloggar om: barn, förälder, mamma, universitet, drömmar
Drömmen: Av någon anledning hade mina barn fått tillåtelse att sova på trottoaren utanför sitt fönster. Sten hade vaknat och kommit in till oss framåt småtimmarna, men lite efter det att vi gått upp och jag höll på med frukosten så började det dugga. Jag gick ut för att hämta in Ida. Hon låg asfalterad i gatan, med endast huvudet stickandes upp - gatuläggaren hade varit där tidigt och inte sett att hon sov där. Hon var alldeles blek, jag skrek och rusade fram, slets i panik mellan att börja bryta upp marken, rädd för att skada henne, ville ringa ambulans men kunde knappt få fram orden, ville inte lämna henne, försökte övertyga mig om att hon skulle bli bra, men såg hennes bleka ansikte och kände kylan i hennes kind - hur länge hade hon varit fast här, utan att jag märkt det? Jag tror att den sekvensen bara tog några sekunder, den var så fruktansvärd att jag vaknade upp med ett ryck. Satt och kramade min varma mjuka vackra flicka i 10 minuter minst.
Har nu gått ett par dagar och jag blir fortfarande kallsvettig bara vid hågkomsten av drömmen. Trots att den var så orealistisk. Känslan av att ha glömt bort och övergett och svikit mitt barn, vilket gav så fruktansvärda konsekvenser, försvinner inte i dagsljus. Behövs ingen dyr psykolog att tolka den drömmen. Dragkampen mellan akademikern och mamman fortsätter, i dagliga livet och under nattens timmar. Enda vinnaren är det ständigt dåliga samvetet.
Andra bloggar om: barn, förälder, mamma, universitet, drömmar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
