Folk måste verkligen ha tråkigt i mellandagarna nu när den nyliberala religionen kört ekonomin i botten. En bimbo från Muf släpar fram den gamla "Karl-Bertil Jonsson-kontroversen" och andra bloggare hoppar på dravlet som vore det originellt eller kittlande. Jag tänker iallafall inte länka till upphovskällan, för jag har tagit en helig ed på att inte nämna henne vid namn tills den dagen hon skriver något tänkvärt (safest bet ever!). Jag önskar andra vettiga nät-surfare (IQ = 80 eller mer) gjorde samma val.
För det första: TITTA INTE!!!!
Det finns en uppsjö av kanaler på TV, det finns hyrfilmer, det finns trevlig middgaskonversation...välj något annat än att sätta på TV1 denna lilla halvtimme.
För det andra: Vi har precis innan bänkat oss i hela Sverige för att titta på samma gamla skåpmat från Disnye som dessutom kan smyga in reklam för sina senaste alster på vår egen bekostnad!!!
Om inte det är att balansera vågen till fördel för marknadskrafterna så vet inte jag.
För det tredje: Ska vi inte ta och bannlysa alla Robin Hood-serier över lag (inklusive den på Kalle Anka-timmen)? Kanske tillsätta en politisk kontrollgrupp som noga överser att ingen vänstervriden ideologi når ut i stugorna. Lilla Melodifestivalen där små barn kläs ut i glitter och tävlar om att vinna med bäst sång och få ett skivkontrakt är däremot god, hederlig underhållning i rätt politisk färg!
Danielssons underbart poetiska och medvetet töntiga historia handlar om en kille som tar lite servettringar i päronträ, Bodens Fästning i tändstickor, en handmålad slips etc och ger till en samling fattiga och utslagna. När hans far sedan tar med honom till de han stulit ifrån för att erkänna så möts han av förståelse och välvilja av godmodiga kapitalister som ser välgörenhet som en god idé. Jag förstår att östermalms-muffarna inte förstår det konceptet, men övriga marknadsliberala borde kanske inte bli så upprörda över det budskapet. Tvärtom framstår kapitalisterna i extremt god dager i slutet.
För det fjärde: DET ÄR EN TECKNAD FILM!
Att komma med förnumstiga bedömningar om vad som skulle "ha hänt i verkligheten" är lika puckat som när en annan idiot på högerkanten ondgjorde sig över Pippi Långstrump för ett antalår sedan, eller när religiösa fanatiker beskyller Harry Potter böckerna för satanism.
Ta nu en promenad och lufta hjärnan gott folk.
Läs även andra bloggares åsikter om Karl-Bertil Jonsson
söndag 28 december 2008
måndag 1 december 2008
Skandal, skandal
Jag älskar Johan Croneman.
"Är Rikard Palm mer populär än någon annan på SVT?"
Fullständigt realistisk skildring över vår surrealistiska pseudokändisskandaltid...
En undring bara - Vem är den här Rikard Palm egentligen?
Allvarligt, jag har ingen aning.
Andra bloggar om: TV, SVT, Rikard Palm, Johan Croneman, humor
"Är Rikard Palm mer populär än någon annan på SVT?"
Fullständigt realistisk skildring över vår surrealistiska pseudokändisskandaltid...
En undring bara - Vem är den här Rikard Palm egentligen?
Allvarligt, jag har ingen aning.
Andra bloggar om: TV, SVT, Rikard Palm, Johan Croneman, humor
och hon är mittemellan...
Drogs upp av två hysteriskt uppskruvade ungar i morse för att hitta deras julkalender inför det första avsnittet av Skägget i brevlådan på Bolibompa. Som de flesta i min generation har livet nu återgått till en familjär rutin efter ett årtionde av alternativt leverne. Som barn och även ungdom följde man med i SVTs barnprogram och julkalendern, men nån gång i gymnasiet försvann detta och i 20-årsåldern var det en helt främmande värld om amn inte råkade ha sladdsyskon eller syskonbarn som man barnpassade ibland. Nu är man småbarnsförälder och har återigen börjat en relation med barnprogramledarna. Julkalendern började vi följa framförallt förra året och detta år lär det bli än mer obligatoriskt, när inte lill-killen sliter sönder kalendern i ren upphetsning längre.
Under 20-årsåldern har jag däremot blivit P3-lyssnare och har naturligtvis stiftat bekantskap med Anders och Måns. Som alla radiopersonligheter har deras röster programmerats in i hjärnbalken mer än deras utseende, även om deras utflykter på TV varit uppskattade - deras märkligt likartade skäggiga uppsyn har väl förvillat fler än mig. Jag hade missat att det var de som låg bakom årets julkalender och den svindelliknande yrsel som drabbade mig, nyvaken imorse, när huvudpersonerna Klas och Lage öppnade munnen var smått oroväckande. Nåt var FEL! Innan jag kopplade 10 sekunder senare, att den långe krullige Lage egentligen var Anders och att den lömske Klas med slickat korpsvart hår är Måns, satt jag faktiskt och undrade om det var dubbat. Gissar att Anders och Måns blivit trötta på att alltid förväxlas - makalöst hur annorlunda de ser ut...
Första avsnittet var helt okej, samma avskalade färgstarka stil som känns bekant från "Allt och lite till", fast mer futuristiskt. mina ungar hade nog uppskattat mer snö och magi, men Anders och Måns är alltid bra på att hitta en genuin ton i sina barnprogram (och vuxenprogram), och ungarna verkade tycka att det var spännande iallafall - och lite läskigt. Mellan dessa två komiska genier finns inte så mycket utrymme för "tjejen" spelad av Sandra Hulth. Kanske blir det bättre framöver men tyvärr är upplägget här likadant som i Fem myror och i Bumsfilibaba: En snälldum kille, en lite småelak/slug/gnällig kille och så snälla duktiga tjejen som är mittemellan och lika intressant som filmjölk... Synd.
Andra bloggar om: barn, julkalendern, SVT
Under 20-årsåldern har jag däremot blivit P3-lyssnare och har naturligtvis stiftat bekantskap med Anders och Måns. Som alla radiopersonligheter har deras röster programmerats in i hjärnbalken mer än deras utseende, även om deras utflykter på TV varit uppskattade - deras märkligt likartade skäggiga uppsyn har väl förvillat fler än mig. Jag hade missat att det var de som låg bakom årets julkalender och den svindelliknande yrsel som drabbade mig, nyvaken imorse, när huvudpersonerna Klas och Lage öppnade munnen var smått oroväckande. Nåt var FEL! Innan jag kopplade 10 sekunder senare, att den långe krullige Lage egentligen var Anders och att den lömske Klas med slickat korpsvart hår är Måns, satt jag faktiskt och undrade om det var dubbat. Gissar att Anders och Måns blivit trötta på att alltid förväxlas - makalöst hur annorlunda de ser ut...
Första avsnittet var helt okej, samma avskalade färgstarka stil som känns bekant från "Allt och lite till", fast mer futuristiskt. mina ungar hade nog uppskattat mer snö och magi, men Anders och Måns är alltid bra på att hitta en genuin ton i sina barnprogram (och vuxenprogram), och ungarna verkade tycka att det var spännande iallafall - och lite läskigt. Mellan dessa två komiska genier finns inte så mycket utrymme för "tjejen" spelad av Sandra Hulth. Kanske blir det bättre framöver men tyvärr är upplägget här likadant som i Fem myror och i Bumsfilibaba: En snälldum kille, en lite småelak/slug/gnällig kille och så snälla duktiga tjejen som är mittemellan och lika intressant som filmjölk... Synd.
Andra bloggar om: barn, julkalendern, SVT
måndag 17 november 2008
Timbro har ny idé för kvinnofälla
Upphör aldrig att roa och oroa mig hur inskränkta idologiskt programmerade nyliberaler på Timbro fortsätter spotta ur sig enkelspåriga floskler som om det fortfarande vore 1983. Nu skriver Billy en artikel på Newsmill där han ondgör sig över hur mycket arbetstid företagen missar när småbarnsföräldrar smiter iväg för att hämta barn på dagis. För att visa att han minsann är progressiv föreslår han företagsdagis som ett botemedel. Okej, idén är inte helt dum, men hela resonemanget vilar på ett gungfly:
1. Småbarnsföräldrar må vara mindre flexibla i sina arbetstider, men å andra sidan är de ofta mer fokuserade på sin uppgift när de väl är på plats. Ensamstående utan barn tenderar dels att ta på sig alltför många sidouppdrag som splittrar deras fokus. Småbarnsföräldrar vet att de har begränsat med tid och schemalägger den bättre - de drar heller inte ut på att bli klara, eftersom de vet att de inte har mycket till spelrum, så de lämnar in uppgiften i tid medan icke-föräldern fortfarande letar mer material och ångrar att han/hon accepterade två andra rapportarbeten samtidigt.
2. Företagsdagis kan vara en god idé om det inte vore för att många barn har TVÅ föräldrar (minst), som kanske inte jobbar på samma plats. Om den ena föräldern jobbar där dagis finns kommer hon - medge att du förutsätter att det ansvaret ligger på mamman Billy - inte bara var den som ansvarar för både hämtning och lämning, utan dessutom alltid vara den som kontaktas först om barnet blir sjukt under dagen. Kvinnofälla är bara förnamnet på förslaget - arbetsgivarna kan lugnt luta sig tillbaka och fortsätta särbehandla kvinnor eftersom papporna, som börjat visa oroväckande trender för att ta ansvar för sina barn, kommer hindras från att ta lika stort ansvar för barnen.
Däremot borde det bli enklare för föräldrar som bor i mindre orter utanför storstäderna att få sina barn på dagis centralt i närmaste tätort. Jag har kollegor som bor i hus en bra bilväg från staden som gärna skulle ha sina barn lite mer centralt så att de slipper lämnas så tidigt och hämtas så sent. De har olika arbetsplats, men båda jobbar centralt. Tyvärr får inte dagispengen flyttas över kommungränsen, så de har fått avslag. Det är inte företagen som ska bygga ut förskoleverksamheten - det är kommunerna. Särskilt tätortskommunerna.
Läs även andra bloggares åsikter om dagis, förskola, Timbro
1. Småbarnsföräldrar må vara mindre flexibla i sina arbetstider, men å andra sidan är de ofta mer fokuserade på sin uppgift när de väl är på plats. Ensamstående utan barn tenderar dels att ta på sig alltför många sidouppdrag som splittrar deras fokus. Småbarnsföräldrar vet att de har begränsat med tid och schemalägger den bättre - de drar heller inte ut på att bli klara, eftersom de vet att de inte har mycket till spelrum, så de lämnar in uppgiften i tid medan icke-föräldern fortfarande letar mer material och ångrar att han/hon accepterade två andra rapportarbeten samtidigt.
2. Företagsdagis kan vara en god idé om det inte vore för att många barn har TVÅ föräldrar (minst), som kanske inte jobbar på samma plats. Om den ena föräldern jobbar där dagis finns kommer hon - medge att du förutsätter att det ansvaret ligger på mamman Billy - inte bara var den som ansvarar för både hämtning och lämning, utan dessutom alltid vara den som kontaktas först om barnet blir sjukt under dagen. Kvinnofälla är bara förnamnet på förslaget - arbetsgivarna kan lugnt luta sig tillbaka och fortsätta särbehandla kvinnor eftersom papporna, som börjat visa oroväckande trender för att ta ansvar för sina barn, kommer hindras från att ta lika stort ansvar för barnen.
Däremot borde det bli enklare för föräldrar som bor i mindre orter utanför storstäderna att få sina barn på dagis centralt i närmaste tätort. Jag har kollegor som bor i hus en bra bilväg från staden som gärna skulle ha sina barn lite mer centralt så att de slipper lämnas så tidigt och hämtas så sent. De har olika arbetsplats, men båda jobbar centralt. Tyvärr får inte dagispengen flyttas över kommungränsen, så de har fått avslag. Det är inte företagen som ska bygga ut förskoleverksamheten - det är kommunerna. Särskilt tätortskommunerna.
Läs även andra bloggares åsikter om dagis, förskola, Timbro
torsdag 13 november 2008
Åter i grottekvarnen
Tillbaka.
Försökte åka bort ett tag för att få lite skrivande avklarat. Skrev lite. Fick inte så mycket avklarat.
Suck.
Tillbaka på arbetsplatsen får man väl vara glad att de kommer ihåg att jag finns, för allt anant jag bett om har de glömt bort. Ansökan om pengar, om stöd, om undervisningstid.
Fick av en slump höra att Påläggskalven, som inte kan ett smack om html, java-kod eller hemsidor, handplockats för arbetsgruppen för den nya hemsidan för institutionen.
Försökte åka bort ett tag för att få lite skrivande avklarat. Skrev lite. Fick inte så mycket avklarat.
Suck.
Tillbaka på arbetsplatsen får man väl vara glad att de kommer ihåg att jag finns, för allt anant jag bett om har de glömt bort. Ansökan om pengar, om stöd, om undervisningstid.
Fick av en slump höra att Påläggskalven, som inte kan ett smack om html, java-kod eller hemsidor, handplockats för arbetsgruppen för den nya hemsidan för institutionen.
tisdag 26 augusti 2008
Tänk om...
Institutionsmöte igår, inför kommande terminsstarten.
Lärare över 55 år visade än en gång sin totala brist på kunskap om gällande lagar, förordningar, regler och bestämmelser kring utbildning och examination. Vad som driver mig till vanvett är inte så mycket denna okunskap, som det faktum att de i de allra flesta fall inte ens verkar inse att deras inkompetens både är extremt pinsam och potentiellt kriminell. Fortutbildning verkar vara ett begrepp som ironiskt nog inte förekommer inom högre akademisk utbildning.
Både lärare och administrativ personal inom de flesta åldersgrupper är däremot enormt kompetenta på att måla upp potentiella men extremt orealistiska skräck-scenario och tillbringa 80% av tiden att diskutera "tänk om..".
Tänk om
... ryska hackers tar över vår hemsida för att sprida Kenya-brev
... medlemmar i terrorist-stämplade organisationer sätter upp rekryteringskontor i våra studentföreningar
... en före detta student dyker upp två år efter det att en kurs tagit slut med ett nobel-prisvärdigt uppsats-manus och har fått elallergi under frånvaron och vill ah ersättning för sveda och värk
... en dyslexisk kristdemokratisk elitidrottande transvestit tycker att vår kursbeskrivning är kränkande
Tänk om jag slapp jobba med paranoida, inskränkta, inkompetenta, narcissistiska fånar...
Tänk om 40-talisterna kunde ta och pensionera sig
Tänk om administratörerna kunde sluta bete sig som om forskare och studenter var ett irritationsmoment
Tänk om universiteten fick satsa tid, pengar och energi på att forska och skapa kvalitativa kurser och utbildningar, istället för att följa mesta-genomströmningens logik.
Andra bloggar om: universitet, doktorand, utbildning, forskning
Lärare över 55 år visade än en gång sin totala brist på kunskap om gällande lagar, förordningar, regler och bestämmelser kring utbildning och examination. Vad som driver mig till vanvett är inte så mycket denna okunskap, som det faktum att de i de allra flesta fall inte ens verkar inse att deras inkompetens både är extremt pinsam och potentiellt kriminell. Fortutbildning verkar vara ett begrepp som ironiskt nog inte förekommer inom högre akademisk utbildning.
Både lärare och administrativ personal inom de flesta åldersgrupper är däremot enormt kompetenta på att måla upp potentiella men extremt orealistiska skräck-scenario och tillbringa 80% av tiden att diskutera "tänk om..".
Tänk om
... ryska hackers tar över vår hemsida för att sprida Kenya-brev
... medlemmar i terrorist-stämplade organisationer sätter upp rekryteringskontor i våra studentföreningar
... en före detta student dyker upp två år efter det att en kurs tagit slut med ett nobel-prisvärdigt uppsats-manus och har fått elallergi under frånvaron och vill ah ersättning för sveda och värk
... en dyslexisk kristdemokratisk elitidrottande transvestit tycker att vår kursbeskrivning är kränkande
Tänk om jag slapp jobba med paranoida, inskränkta, inkompetenta, narcissistiska fånar...
Tänk om 40-talisterna kunde ta och pensionera sig
Tänk om administratörerna kunde sluta bete sig som om forskare och studenter var ett irritationsmoment
Tänk om universiteten fick satsa tid, pengar och energi på att forska och skapa kvalitativa kurser och utbildningar, istället för att följa mesta-genomströmningens logik.
Andra bloggar om: universitet, doktorand, utbildning, forskning
onsdag 13 augusti 2008
Absurda händelser
Tillbaka på jobbet.
Tillbaka i verkligheten.
Fast å andra sidan verkar verkligheten vansinningt mer galen och surrealistisk än den bubbla jag existerar i.
Två av den senaste veckans roligaste/märkligaste/overkligaste händelser:
1. Hundklonernas matte hade mormon-missionär som sex-slav
Ni vet kvinnan som tyckte att det var bättre att lägga ut en obscen summa pengar på att klona sin hund, än att rädda några stackars hemlösa hundar från att bli avlivade?
Det här är inte första gången hon hamnar i globala medier. Hon är tydligen på flykt undan engelsk rättvisa sedan 1977. En före detta skönhetsdrottning, som blev besatt av en ung mormon-präst och följde efter honom till England där hon kidnappade honom och låste fast honom i handfängsel vid en säng. Tror ni det är det bästa, kolla in resten:
När hon och hennes medhjälpare blev arresterade flydde de landet som... mimartister!
Läs hela den vansinniga historien i Guardian.
Jag gissar att detta är ett blivande filmmanus för Coen-bröderna.
2. Hundbajs på flykt, attackerar dagis.
Ibland måste man bara återge en artikeltext helt för att förmedla det absurda odistillerat:
A giant inflatable dog turd created by the American artist Paul McCarthy was blown from its moorings at a Swiss museum, bringing down a power line and breaking a window before landing in the grounds of a children's home. [Guardian]
Igen, journalisterna måste ha krävt både 2 och 3 konfirmationer på den nyheten innan de vågade gå i tryck...
Tillbaka i verkligheten.
Fast å andra sidan verkar verkligheten vansinningt mer galen och surrealistisk än den bubbla jag existerar i.
Två av den senaste veckans roligaste/märkligaste/overkligaste händelser:
1. Hundklonernas matte hade mormon-missionär som sex-slav
Ni vet kvinnan som tyckte att det var bättre att lägga ut en obscen summa pengar på att klona sin hund, än att rädda några stackars hemlösa hundar från att bli avlivade?
Det här är inte första gången hon hamnar i globala medier. Hon är tydligen på flykt undan engelsk rättvisa sedan 1977. En före detta skönhetsdrottning, som blev besatt av en ung mormon-präst och följde efter honom till England där hon kidnappade honom och låste fast honom i handfängsel vid en säng. Tror ni det är det bästa, kolla in resten:
När hon och hennes medhjälpare blev arresterade flydde de landet som... mimartister!
Läs hela den vansinniga historien i Guardian.
Jag gissar att detta är ett blivande filmmanus för Coen-bröderna.
2. Hundbajs på flykt, attackerar dagis.
Ibland måste man bara återge en artikeltext helt för att förmedla det absurda odistillerat:
A giant inflatable dog turd created by the American artist Paul McCarthy was blown from its moorings at a Swiss museum, bringing down a power line and breaking a window before landing in the grounds of a children's home. [Guardian]
Igen, journalisterna måste ha krävt både 2 och 3 konfirmationer på den nyheten innan de vågade gå i tryck...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
