Barnkalas - den ultimata utmaningen

Har överlevt den mest hysteriska veckan i mitt liv hittill:
Först vansinnigt stressigt på jobbet med mängder av deadlines och studenter som skulle organiseras. Så mitt i det dotterns 5-årsdag och all planering det innebar. Förra året var enklare, då hade hon sina dagiskompisar och vi förlade festen där helt enkelt. Nu är det nytt dagis, nya kompisar, nya kompisar på gården PLUS gamla kompisar från dagis. Det svåraste var vilka som skulle bjudas från nya dagiset, när vi ännu inte riktigt kände alla och inga klara kompisrelationer utkristalliserats. Tack och lov hade många andra saker att vara på, meneftersom vissa var så sena med att tacka ja hade vi redan hunnit bjuda in lite fler - resultatet var 14 ungar (inkl Ida och Sten) i åldern 3-5!!!

Har aldrig varit så nervös inför något. Skräckscenarior om traumatiska kalasupplevelser, osämja, bråk eller bara rent tråkigt och misslyckat föresvävade mig varje minut. Ingen egen fest jag organiserat har fyllt mig med samma panik: Vad ska de äta, när ska de äta, var ska de sitta, var kan de leka, vad kan de leka (så olika ålder), hur gör jag om någon blir utanför, hur klarar jag av mjölkallergier och kattallergier etc, etc, etc...

Hela fredagen gick åt till inköp och surfning för att hitta tips på lekar och mat och laktosfritt godis. Hela kvällen gick åt till städning, morgenen efter också. Samt preparering av mat, pyntning och gu' vet vad. Vid 11-tiden började de välla in. Som tur är har jag en fantastisk liten flicka som möter alla gäster med förtjusta skrik och jättekramar och som tycker att alla presenter är toppen! Men mest ville hon leka med bästisen så klart, och per och jag hade fullt upp att vara sociala med föräldrar, uppmuntra blyga barn, hindra de bråkiga att gå bärsäkargång osv. Naturligtvis var det bråkigaste barnet det vars mamma lämnat honom omedelbart utan att stanna mer än 3 minuter. Han slog de mindre, var störig och stoppade in träpinnar i de brinnande ljusen. Sten fick ett mindre sammanbrott av alla intryck och det faktum att syrran fick alla presenterna.

På det hela taget gick det okej, inga sjukhusbesök, inga hysteriskt gråtande barn som låste in sig, inga eldsvådor, ingen borttappad, inga allergiattacker, inga storslagsmål. Lite gråt, bråk, tjurighet, och överstimulering var allt. När vi äntligen blev av med dem efter ett par timmar (Ida kramade alla adjö) så somnade Sten i två timmar och jag kunde inte röra mig ur soffan på minst lika lång tid. På söndagen var det dags för tjocka släkten - fördelen med barnkalas är att sådana begivelser bleknar till intet i jämförelse.

Upplägg:
Presentöppning när barn med present dök upp. Risken med att invänta alla är att det var så många att hysterin över öppnandet lätt når svårhanterliga nivåer. Särskilt om födelsedagsbarnet i sin iver över nästa paket knappt ser det hon får i handen.
Fri lek. Sedan samla in alla för att få ned dom i varv med en ringlek "Hundbenet". En är i mitten och är hund och gömmer ansiktet så han inget ser. Jag ger en av de övriga en chokladrån och alla gömmer händerna bakom ryggen. Sen får "hunden" skälla på deltagarna i tur och ordning och när han hittat rätt får han rånet. Funkar för både 3- och 5-åringar.
"Hur kokar gröten?" - En frågar "hur kokar gråten" och den som får frågan får hitta på nåt - som en katt, ett flygplan, en elefant, en trumpet etc - och alla härmar det som man har hittat på. Så är det nästas tur.

Korv- och köttbullespett i ugnen, äppel- och apelsinsaft

Mer lek - de som vill får vara med på ett potatisrace runt gården med potatisar i skedar. Här hade det underlättat med färre deltagare och inte de mindre, eftersom det blev svårorganiserat.

Chokladkaka med spraygrädde-detaljer och ljus (kladdkaka med dekorglasyr från tub för mjölkallergiker - lika poppis för de övriga barnen)
Fruktsallad (äpple, päron, apelsin, vindruvor, en liten burk krossad ananas)

Mer lek

Leta skattkistan. orkade inte hitta på en skattkarta, så jag stoppade ned två ormar och en drake i kistan. När vi hittade den så fick ungarna sjunga sånger för att få ormarna och draken att ge upp skatten. Det fick ned dom i varv igen.
Godispåse med klubba, russin, lite smågodisar (inte för mycket).

Hemgång!

Nästa år blir det max 8 barn i åldern 5-6, när kompisrelationerna cementerats mer. Lugnare för alla!


Andra bloggar om: barn, kalas, mamma, förälder, universitet