Alla ska passa upp på 40-talisten

Ibland verkar det som om hela världen är fast i en konspiration som bara går ut på att knäcka ett helt segment av samhället. Kanske är vi fast i en Matrix som drar energi från vår frustration?

Har haft en tuff vecka, med sjuka barn, stipendieansökningar och som grädde på moset dessutom ett heldagsmöte med styrelsen. 7 timmar av mitt liv som går åt till att dels höra hur ett gäng 60-åriga professorer sitter och rekommenderar sina gullegrisar för uppdrag jag är mest meriterad för, eller ofrivilligt tragikomiska uttalanden som visar deras totala okunskap rörande digitala medier, internet eller vanlig enkel arbetsplatskompetens.

Så när nu moderaterna i ett desperat försök att rädda sin position inför nästa val genom att smöra för Orvar-generationen så får jag nästan hjärnblödning. På vår arbetsplats har vi en professor som lyckas sabotera de mest grundläggande kurserna och troligen kostar oss 20 studenter om året, som inte dragit in ett enda projekt sedan han kom och som är så katastrofalt dålig på administration att han faktiskt blev avsatt som prefekt efter att ha dragit vår ekonomi i botten. Vi har nu en trevlig och snäll prefekt, som knappt vet hur vår bedrövliga hemsida ser ut, och som inte verkar tro att någon forskning som bedrivs här egentligen är värd förmånen att få tryckas. Vi har ytterligare en professor som lyckats sabotera för varenda doktorand han handlett och krossa deras livsgnista. Jag har varit illamående nog av att veta att dessa fläskberg troligen kommer sitta kvar och gnälla på sina vadderade stolar tills de blir 67, på pin kiv och på grund av att de vant sig vid en finansiellt förmånlig livsstil. Det faktum att deras pension ändå kommer vara långt bättre än min nuvarande ekonomi (och de inte ens behöver ta hand om två små barn), kommer knappast hindra dem. Bara tanken att de ska få sitta kvar tills vi kan bära ut deras förtorkade senila kroppar, innan någon annan får en chans att bli något mer än glorifierade springschasar och kaffehämtare, kan allvarligt talat putta mig över kanten till automatgevärsviftande galning på närmsta hustak!

Man får inte diskriminera gu'bevars! Utifrån ålder. Det faktum att inte ens hälften av dessa stofiler är en tiondel så kompetenta som de med höga röster intalar sig på sina vinmiddagar, och skulle behöva flytta på sina föråldrade kroppshyddor så att lite frisk luft kan komma in i salongerna, kommer aldrig, aldrig, aldrig falla dem in. Ett jävla snack till om hur de gjorde revolt och byggde Sverige och jag kräks!

Att Per Schlingmann har sin karriär säkrad som politisk kissass betyder inte att vi andra kommer finna oss i att vänta på att få någonting bättre är assistentuppdrag tills 40-talisterna slutligen kan begravas. Först höll vi ut till de skulle bli 60, sedan 65, sedan 67... NU FÅR DET VARA NOG!!! Jag vill ha åtminstone en hypotetisk chans att komma vidare i mitt arbetsliv, och jag är knappast ensam. Vi är många som är hjärtligt, hjärtligt trötta på den självgoda generationen som fortfarande verkar tro att världen stannar upp om inte de sitter i styrsätet. Från barnsben har de vant sig vid att alla passar upp på dem, från deras hårt arbetande, krigsskadade föräldrar till de efterkommande som blev underlydande när de tog över chefsjobben. I framtiden kommer deras barnbarn passa upp på dem i deras ålderdomshem och gu' nåde den hemtjänst eller sjuksköterska som inte uppfyller deras krav. Måste vi slita tyglarna från dem med våld!?

Ett gott råd från en 70-talist (gift med en 60-talist). TA PENSIONEN OCH SPRING! Annars kan det hända att vi om 10 år har en regering som inför tvångsdeportation av alla över 60 till slutförvarsgrottorna för kärnbränsle...

SVD
DN
Aftonbladet

Andra bloggar om: Schlingmann, 40-talist, moderaterna, politik, pension, forskning, universitet, mamma, barn